Sista dagarna i januari.. normalt brukar Nike's konvent ligga den här helgen men i år får vi vänta en vecka till. Helt okej!
Jag har haft Henriette här ikväll och vi har mumsat goda drinkar och kollat på film, så skönt nu när vi bor grannar och inte 2 mil emellan!
Jag hade ett roligt dygn i Stockholm som började med en dansklass för Lollo på Sportlife. Älskar hennes klasser och gillar verkligen att få träna någon annanstans. Jag hatar Uppsala när det kommer till utbudet av dansklasser, det finns inget gym som har annat än basicnivå och ingen gör nåt extra. Jag önskar att Actic kunde plocka in lite nya klasser när det kommer till dans, men icke ännu. Så då blir jag så glad varje gång jag kan ta mig iväg och dansa i Stockholm :)
Jag drog med mig Emma och Sara och vi fick bästa starten på fredagskvällen!
Svettiga och lyckliga! Jag var helt slut sen efter ett hårt pass intervaller på morgonen och sen dansen. Tyvärr får jag ont i min rygg och jag fick ha värmekudden i natt :/ vet inte varför jag får så ont, kanske har tränat fel och för lite rygg. Vill verkligen inte hålla igen nästa helg när jag ska dansa flera timmar om dagen!
Efter passet hade jag, Emma, Johanna och Fia middag och roligt hos Emma och Johan på Söder. Vi skrattade så vi grät åt gamla minnen och tokigheter :) helt underbart att jag har dessa tjejer i mitt liv!
Sen sov vi gott och fick god frukost av Emma när vi vaknade i morse.
Jag hade bokat in mig och Johanna på en föreläsning på förmiddagen idag så vi åkte till Casallbutiken i stan där det var ett event. Vi lyssnade på duktiga Cecilia Duberg som påminde oss om hur viktigt det är att se sig själv som viktig. Att JAG är en av de viktigaste personerna i mitt liv, för är jag det så kommer jag göra kloka val och må bättre. Att inte lägga ansvaret för mitt liv utanför min egen kontroll. Hur optimerar vi vår hjärna? Jo, tydligen genom att promenera 1,5mil om dagen. Då förstår hjärnan att vi har en viktig kropp, att vi är aktiva och engagerade och behövs på ställen i livet. Den blir smartare och piggare av fysisk aktivitet och det är ju för mig ingen nyhet. Men det är alltid nyttigt att bli påmind. Även hur viktigt det är att ha balans mellan "doing" och "being", lite som skillnaden av att tänka rationellt och emotionellt. Både och är det bästa för att inte trötta ut en del av hjärnan totalt och för att må bättre.
Hon varnade även för det här med att alltid tänka positivt när man känner sig lite nere. Det håller jag med om, att det inte alltid är det bästa i långa loppet eftersom när det väl slår tillbaka när man har tryckt undan allt det jobbiga så slår det ofta hårdare... Då är det bättre att se de hinder man har, skriva ner dom och välkomna frustrationen som kommer. För frustration = energi och energi kan man rikta och rikta om!
Det värsta man kan hamna i är likgiltighet, för då finns ingen energi och då har det ofta gått så långt att man bara vill ge upp och lägga sig ner eller stänga in sig.
Sant tycker jag, och jag tänker på många i min närhet som agerar på olika sätt när de mår dåligt och att man själv blir frustrerad när man inte kan hjälpa till.
Och jag tänker på att jag själv nog inte bör vifta bort att jag känner mig mentalt slut efter den här hösten och att det kanske tar mer än några veckor och återhämta sig. Jag känner att min "sociala kondition" tar slut betydligt fortare nu och att jag mår bra av att bara vara hemma. Fjärde helgen i rad som jag är hemma och bara tar det lugnt, känns som längesen det hände sist och inte förrän nu i veckan har jag börjat längta efter att röja till det som man kanske ska när man är 28år. Och singel!
Tänkte på det idag, känns som jag har varit singel i en evighet nu för jag kommer inte ihåg hur det var att vara tillsammans med någon. Det känns så långt borta och det är ju lite läskig känsla. Kommer jag nånsin bli kär igen kan jag undra ibland? Alla fina människor som finns i mitt liv, kan jag inte bara få bli kär i någon av dom? (alltid söka enkla vägen ut, yeah yeah...) :)
Cecilia pratade också om att bara för att man är hemma och tar det lugnt betyder det inte att man vilar, jag kan ofta tycka och tro att jag vilar men när jag i själva verket tvättar, städar, tänker på vad jag ska göra för matlådor, fixar med nåt annat, ringer samtal, tänker på allt som jag "borde" göra osv och till slut så har jag inte ro att vara stilla och "inte göra nåt av dagen", det är ju HELT SJUKT!
Så jag övar på att ha stunder då jag verkligen ligger och läser en bok och inte tänker på att jag flyr från nån uppgift som jag egentligen anser att jag borde passa på att göra. För då tappar vilan sitt syfte och jag vilar inte min hjärna som jag verkligen borde göra eftersom den ska hålla i några år till :)
Enough said, det var en intressant föreläsning och jag blev glad av det hon sa.
Sen åkte jag hem till Johanna och Lars på lunch och massa snack. Stackars Johanna bröt foten i Kanada för några veckor sedan och hade en fet skena runt benet. Inget Vasalopp för henne alltså och hon konstaterade att hon är glad att hon har Lars som servar henne, annars skulle någon få flytta in hos henne nu. Alltså, tur att det inte var JAG som råkade ut för det där som skulle få be nån polare flytta in :)
Nu sova och förhoppningsvis långfärdsskridskor i morgon bitti!
l
