Mellanläget

Frustration är energi och energi kan jag rikta och rikta om. En befriande tanke, inte alltid lätt dock.
Ibland känner jag att jag hamnar i mellanlägen. Studsar mellan dag och natt, morgon och kväll, vardag och helg, jobb och privat, tankar och känslor. Ja, ni vet, man hinner ju inte tänka igenom allt man är med om på en dag eller allt som väntar på mig i morgon. Så det stannar med tankar som skyndar förbi och är svåra att grabba tag i. Som att jag aldrig riktigt tar mig tid att tänka klart. Förutom när jag pausar allt och åker bort. Men det har jag lärt mig att jag inte alltid kan så jag vill ju hitta den berömda balansen även om jag inte tror att jag passar i mallen. Men just nu är det lite mycket i min skalle och att vara medmänniska, att ta sig tid för de där små men betydelsefulla sakerna, är jag rädd att inte ta mig tid till. Livet, det som sker när man är upptagen med annat som de säger.... Jorå, jag hajar grejen redan efter ett par veckor. Tänker inte hamna i det berömda ekorrhjulet, jag vägrar.

Jag lyssnade på några avsnitt av "Filosofiska rummet" på P1 igår (moster också ;). Gör det om ni tycker om reflektion och samtal om människor. Lycka pratade dom om, varför är vi inte lyckligare än vi är trots våra fantastiska förutsättningar? Kanske för att vi sätter ribban för högt och då är jag rädd att jag gör det, då vill jag bara bromsa och tänka snälla tankar om att det enda som gör mig riktigt lycklig är att få vara med dom jag älskar och kanske titta lite på havet.

Ofta kan jag känna att "tiden bara går och jag vill ju hinna mer, vill sätta fler mål och vill ta tag i fler nya projekt osv". Det ska jag ju vara glad för och det ger på ett sätt en massa energi.
Men det formas också till konstiga tankar och funderingar om "gör jag rätt, är jag rätt ute?". Det kommer från mig själv, inte utifrån eller från någon annan. Det sitter i det berömda huvudet som man ibland bara vill peka finger åt för det ska ställa så många frågor om allt. Mitt hjärta är mysigare, där bor saker som jag vet är värda att fundera på och som aldrig stressar eller håller på med tvivel.
Jag tycker att den här texten är bra, den hjälper mig och mina tankar. Kanske kan den hjälpa dig?
Bestäm dig för att må bra, så bra du kan alla dagar om året. Det tror jag är värt besväret.

Var den du vill vara och bli den du vill bli, vad ska du annars göra?
Och det är aldrig för sent, gå och lägg dig nu så vaknar du upp till en helt ny dag imorrn.

För den som bestämt sig .... är det aldrig för sent 

För den som bestämt sig .... öppnar sig alltid en väg 

För den som bestämt sig .... blir det svåra enklare 

För den som bestämt sig .... skrämmer inget längre 

För den som bestämt sig ..... växer också självförtroendet 

För den som bestämt sig .... minskar även självtvivlet 

För den som bestämt sig .... finns det ännu en dag 

För den som bestämt sig .... blir orden plötsligt på riktigt 

För den som bestämt sig .... blir målen tydligare än hindren 

För den som bestämt sig .... finns alltid något att kämpa för

We ride together...

Slitsamma veckor med långa dagar, sena nätter, tusen saker att fixa, ont om tid, dåligt med sömn, brandsläckning, många möten, tuff planering och hård träning.

Om vi bara kommer ihåg att kramas och pussas mitt i jakten på att hinna ifatt med allt så ordnar sig allt.

Det gör det ändå, men vi gör det roligare :)

Du gör mig hel i en halvkaosig vardag just nu. 

Världens finaste Emil.

Battle of Uppsala

För 1,5 vecka sen körde jag, Emil och ett gäng sköningar något vi döpte till "Battle of Uppsala".
En träningsutmaning i stan under en hel lördag som vi själva planerade ihop!
Verkligen något som jag rekommenderar er andra som gillar att träna med kompisar att ta efter.
Sjukt kul och går att variera och anpassa precis som man vill.

Läs mer om vad vi gjorde och hur vi la upp dagen HÄR på min vän Sara's träningsblogg!

Vill ni vara med nästa år är det bara att säga till! 

:)

Slow dance

Have you ever watched kids on a merry-go-round? 
Or listened to the rain slapping on the ground? 
Ever followed a butterfly's erratic flight? 
Or gazed at the sun into the fading night? 
You better slow down. Don't dance so fast. Time is short. The music won't last. 

Do you run through each day? On the fly? When you ask How are you? Do you hear the reply? 
When the day is done Do you lie in your bed With the next hundred chores Running through your head? 
You'd better slow down.
Don't dance so fast. Time is short. The music won't last. Ever told your friend, We'll do it tomorrow? 
And in your haste, Not see his/her sorrow? 
Ever lost touch, Let a good friendship die Cause you never had time To call and say,'Hi'????? 
You'd better slow down. Don't dance so fast. Time is short. The music won't last. Life is not a race. 
Do take it slower.
Hear the music before the song is over. Dance slow.

Jag och Emil pratade om tid igår när vi åt middag. Tid som vi har och tid som vi inte har. 

Tid är det dyrbaraste vi har och känslan att ägna den åt värdefulla saker är viktig. 

Så idag tog jag mig tid att gå igenom papper som länge legat undanstoppade. Jag är dålig på att öppna post till exempel vilket inte är så bra. Sedan ringde jag tre samtal till personer jag inte pratat med på länge endast på grund av att jag inte tagit mig tid att ringa. 

Så enkelt är det. Det är bara att ta sig tiden, så finns den helt plötsligt. 

Och du kommer aldrig ha så mycket tid som du har just nu. Ta vara på varje dag <3 i="i">