Alla sover, men inte jag inte!

Snart får jag gå hem och sussa jag med. I lillebrors sköna, svala säng. Tryggt.

Har inga problem att hålla mig vaken alls, har bara druckit en kopp kaffe dessutom. Fint det!

Ser dock fram emot onsdag då jag kliver av nätterna kl.07.00. Solen skiner ute nu och jag har för första gången denna sommar haft riktig ångest över att jag inte har någon längre semester. I Sverige. Hemma i Sundsvall med omnejd. Pratade länge med min käre bror Freddie förrut och han berättade att han är ledig resten av sommaren efter denna vecka. Livet är orättvist. Livet är verkligen inte rättvist ibland.

Som om inte JAG visste det redan :-)

Nej, skämt å sido, det jag blev mest avis på var resan han planerar.. Norge med husbil där dom ska surfa och åka snowboard på glaciärerna. Tänk, va härligt!

Jag mår lite bättre dag för dag och hostan ska vara ett minne blott den 26 juli. Om jag så ska halsa en flaska hostmedicin till.

Just ja, det här med vad jag ska göra i höst har kommit till mig igen. Påminner mig. Jag som hade lagt det åt sidan sen den där dagen i februari då jag fick annat att tänka på. Men nu flyter det upp till ytan igen. Orkar jag göra nåt drastiskt eller ska jag bara vänta tills jag helt har landat och känner mig som lite av den gamla vanliga Chris igen?

I allafall så funderar jag på det här nu igen. För er som inte visste det. Fan, vad jag brottas med det här. Kan inte 20 år av mitt liv bara gå förbi, eller nåt?!

Go away, vacillating-Me!