Trött förlorare

Sverige förlorade och Timrå förlorade. Inte så bra resultat med andra ord. Trist. Jag såg fotbollen med My och Patric här hemma. Blev mest förundrad över att Brasiliens alla spelare såg ut att vara runt 15 år. Har jag blivit så gammal eller duger inte 30-åringarna längre? I det svenska laget var det mesta sig likt och Isaksson i mål var ju snäppet bättre än Shaban får man säga. Snart är det EM, kul! Jag är helt slut i kroppen nu efter tre dagar med träning. Det svider när man chockar kroppen efter att ha legat i ide mer eller mindre. Patrics pass är riktigt roligt och jag inser mer och mer att det är i träningsmiljö jag helst befinner mig mina vakna stunder. Ska faktiskt sätta mig ner och göra upp en liten plan på hur jag ska komma fram till vad jag tänka mig att syssla med framöver. Funktionell träning ligger mig varmt om hjärtat så jag tror jag börjar där! Sen har ju jag och Jossan en affärsidé vi smider på (Josse m.fl är väl också med på ett hörn!?) och den ska vi djupdyka i lite mer förhoppningsvis. Mycket snart måste jag göra flera beslut ang min närmsta framtid och som vanligt är det inget som känns superkul att ta tag i. Speciellt inte när allt blev pannkaka helt plötsligt och jag blev tvungen att ändra alla mina planer helt mot min vilja och önskan. Det svider, gör ont och resulterar i många tårar och tankar på att ge upp. Men har man varit nere på botten finns det ju bara en väg att gå och det är UPPÅT. Så även om vägen är krokig måste jag ju ta den och snart så kanske energin och glädjen kommer till mig. Jag hoppas det. För jag tycker jag förtjänar det. Imorgon är det torsdag och sen är det fredag igen! Det ser jag framemot! Godnatt!