Idag läste jag något mycket intressant

KONSTEN ATT DRA I HANDBROMSEN – NÄR KÄNSLORNA ÄR ÖVERALLT OCH TOMHETEN LURAR RUNT HÖRNET.

Jag läste en artikel om något som jag aldrig hört talas om tidigare men som träffade mig direkt. - MENTALISERING.

När jag läste kommunikation (Speech) sommaren 2006 i USA hade jag en helt fantastisk lärare vid namn Mr.Ogata. Hans lektioner var fyllda av intressanta diskussioner där han vände och vred på saker som fick mig att börja tänka på många relationer och framförallt diskussioner som jag haft i mitt liv. Mycket av det han sa har jag haft nytta av sedan dess och jag reflekterar fortfarande över saker som han sa. Hur man ser på saker och ting och hur man tolkar saker och ting är helt upp till en själv. Låter lätt, men är desto svårare i verkligheten. Känslorna styr ofta och man kan inte alltid bestämma sig på en gång för att känna annorlunda än man gör i det ögonblicket. En första reaktion blir vad den blir, men sen då? Ska man nöja sig med den eller kan man reflektera i syfte att vinna något i längden och inte ödsla tid och energi på att må dåligt eller få någon annan att må dåligt över något som kan vara just ett missförstånd? Det här tänkte jag på när jag läste om mentalisering idag och det var första gången jag stötte på det begreppet. Det kan användas vid terapi för personlighetsstörningar (alla känner vi till Britney's bipolära diagnos så jag kom att tänka på henne när jag läste om det) men alla kan ju ha problem att läsa av andras känslor eller reglera sina egna. MSN och SMS är två solklara exempel på något jag hatar när det kommer till annat än väder-och-vind-prat eller vanligt hålla-kontakten-snack. Minsta lilla grej kan missuppfattas eftersom tonläge, kroppspråk, ironi och all känsla i kommunikationen försvinner om man inte har stenkoll på personen man "pratar" med. Jag tror att väldigt många missförstånd kan rättas till om man bara skippar att kommunicera på avstånd, bakom en dator eller mobiltelefon. Jag vet att det är så, jag har själv missuppfattat många sms och msn-konversationer och ägnat många stunder åt att klura på vad som låg bakom vissa ord och kommentarer... Jag önskar ofta att jag kunde läsa andras tankar, jag har mött många människor i mitt liv som har haft svårt att uttrycka sig och vara raka och ärliga. Tänker man inte högt kan ingen läsa dina tankar, jag har ägnat alltför många timmar åt att just ligga och fundera "vad/hur tänkte hon/han när hon/han sa sådär/gjorde så?".

MENTALISERING

Mentalisering är något centralt i all mänsklig kommunikation och i alla relationer. Det handlar om emotionell kunskap, att kunna inta en intentionell hållning. Dvs. att man försöker förstå bakomliggande orsaker, vad någon tycker tänker, känner. Att kunna tänka utifrån sitt eget inre och utifrån andra är mentalisering. Vi mentaliserar ofta runt mentala tillstånd.(tänker på hur någon mår just för tillfället) vi tänker även på tidigare inträffade mentala händelser (undrar varför någon gjorde något). Mentalisering formar vår förståelse av andra och av oss själva. Vi läser av andra genom mentalisering och det gör vår värd begriplig.

Mentalisering är en emotionell och kognitiv process, det handlar om intersubjektivitet. Centralt i begreppet det interna tillståndet (känslor, tankar). Vi tittar efter ansiktsuttryck osv. Utifrån detta drar vi slutledningar men om förmågan till mentalisering inte finns så tenderar slutledningarna att bli felaktiga.

-Empati -Vara i den andres skor -Reflektion, eftertänksamhet -Läsa andras och egna tankar -Sunt förnuft

·Känslighet inför andras och egna känslor. ·Att räkna ut vad andra personer kan och vet ·Att avläsa och svara på intentioner ·Att avläsa lyssnarens mått av intresse för det man talar om ·Att förutse vad andra kan tänka om det man gör ·Att förstå missförstånd ·Att luras eller förstå när någon luras ·Att förstå skälen till människors agerande ·Att förstå ”oskrivna regler”

Det här tyckte jag var hur intressant som helst. Därför ville jag skriva lite om det så jag inte glömmer bort det :-)