onsdag 22 augusti 2012

Yours truly, NIKE

När världens främsta atleter samlades i London för att göra upp om alla OS-medaljer och säkra sina fortsatta satsningar i form av nya, feta sponsorkontrakt valde sportföretaget NIKE att inte vara delaktiga på plats med någon eventsponsring.
Istället gör de som så ofta förr - inspirerar till stordåd - på sitt eget sätt! De släppte en viral kampanj (Find your greatness) som talar om för oss att världens främsta atleter och storstjärnor finns överallt. En superstjärnas definition är något du och jag bestämmer själva. Känner jag mig som en atlet, så är jag också en, oavsett om jag vinner OS guld eller inte. De fokuserar alltså på oss vanliga människor som kämpar och går våra egna matcher, istället för att som de alltid gjort förr - lyfta fram världsmästarna.
Men också som de säger att ibland är inte "greatness" en kamp eller höga ambitioner utan ibland är det bara KUL. 



En otroligt berörande och vacker reklam tycker jag. Nathan, 12 år och kraftigt överviktig är en symbol för ett stort samhällsproblem runt om i världen. Filmen har kritiserats och omdiskuterats mycket och även anklagats för att vara kränkande och nedlåtande.
Det tycker inte jag. Snarare slår dom huvudet på spiken vad sport ska handla om - varje enskild individs förmåga och vilja. Det är en kamp att vara 12år och tjock tror jag. Kanske inte för alla, men för många. Man ska absolut inte mobba de som är överviktiga, men kan de inspireras till att må bättre och börja röra på sig är det bra. Jag vill tro att alla kan relatera till Nathan och känner med honom. Självklart är det "greatness" att våga förändra sitt levnadssätt, att leva som den du vill vara istället för den du alltid varit är stort. Och ja, självklart vill NIKE sälja skor men jag tycker inte det finns något fel i att "spela på känslor". Tvärtom. Det är ju känslorna vi tar våra flesta beslut utifrån.

Jag älskar NIKE och har alltid haft det som mitt absoluta favoritmärke. Jag tror att NIKE är anledningen till att jag älskar reklam.
Här är en annan grym reklamfilm regisserad av David Fincher ("Seven"):


Jag minns inte ett liv utan NIKE. Jag minns hur jag drömde om de där basketskorna med ett kardborreband över lästen och med en stor vit swoosh på sidan. Jag fick dom till slut.
Jag minns alla affischer med Michael Jordan och jag minns att jag alltid kunnat stava till "Just Do It". Jag minns när jag fick hålla tillbaka glädjetjutet när jag för första gången klev in på en NIKE outlet i Florida för 12 år sen och kom ut med mängder av prylar, allt från klocka, keps, vattenflaska, kläder och skor. Och jag minns alla anteckningsblock nerkladdade med swooshen,
Eftersom jag alltid har tränat så har NIKE alltid varit relevanta för mig. Jag sliter deras produkter mer än gärna och tycker det mesta håller bra kvalitet. Fast jag tror absolut att något annat märke skulle kunna konkurrera ut produkterna som sådana.  
Men aldrig känslan, där är NIKE oslagbara och ligger så långt före, kanske eftersom de hela tiden pratar till individen och får dig att känna hur grym du är!

Jag undrar hur många timmar NIKE jag konsumerar per år? 
Det är ett varumärke, det enda hittills, som passar mig från det att jag kliver upp på morgonen, följer med mig till jobbet där jag hämtar mycket inspiration, är med till gymmet och sen även följer mig tills att jag lägger mig i form av bilder, klipp, #-tags, inlägg, quotes mm. 

Jag tycker det är häftigt och fascinerande snarare än skrämmande, och det ska bli intressant att se om något annat märke tar och får samma plats innan jag dör.

#JUST DO IT!

När 'Title IX' fyllde 40år (lagen mot könsdiskriminering) i år gjorde NIKE en reklam med bara tjejer.
Normalt har jag svårt för girl-power-statements men den här är grym!
Den överdriver inte, den är bara sann och jag älskar slutorden "I just wanna play ball".
Äkta passion och glädje för något kickar så mycket rumpa med saker som talang, förutsättningar, mål, kön och förmåga enligt mig!


Jag & Lottie på Årets NIKE konvent i Globen! 

söndag 19 augusti 2012

CHINS - check!!!


Sen jag började styrketräna på skoj för massor med år sen har jag haft en smygdröm om att kunna göra chins. Det är ju inget sensationellt i sig, det är en övning som egentligen är enkel i sitt utförande men som jag bara aldrig har klarat av sen man var liten och lätt som en fjäder. Jag har ju varit belönad med både ben och rumpa som väger mer än många fjädrar sen man valde att syssla med bollsport som yngre. Och trots att jag tränat armar och rygg har jag aldrig riktigt vågat ge mig på chins. Det har alltid slutat med att jag surat över att vara tjej och avundsjukt stirrat på killar i gymmet som värmer upp med chins som om det vore en situp. Men sen har detta förföljt mig i Uppsala och när jag började träna lite bättre förra hösten har styrkan kommit ikapp vikten en del och kanske har självförtroendet för att ta sig an nya övningar ökat. + att jag har världens bästa coach som inte låter mig släppa sånt jag verkligen vill klara av.
Hur som helst, i mars sa jag till Emil att CHINS är mitt mål och han tog sig an att peppa mig hela vägen mot och till mitt mål. Som syns på bilden från min träningsdagbok så trodde jag att det skulle ta ca en månad. Det tog 5!!! Att göra EN chin. Men skit samma, jag är supernöjd!
För jag ville göra det ordentligt och jag ville göra det utan att fuska eller slarva.
Det har blivit ca 35 pass (har dokumenterat allt men måste kontrollräkna och utvärdera) där jag inte fått komma med några som helst ursäkter om att vara svag, mycket tack vare Emil som varit grym på att vara grym mot mig i gymmet. Jag tränar ju för att bli stark och klara av mål som jag själv valt, då kan jag inte psyka mig själv med att säga att jag är svag även om jag känner så. Jag hatar att inte klara övningar, jag blir lite tokig när jag inte "kan själv" och när det är musklerna som sätter stopp även om huvudet vill. Pannben räcker långt, men ibland räcker det inte hela vägen upp till chinsstången.



Men i kväll drog jag mig UPP och ÖVER för första gången av egen kraft och det tänker jag låta symbolisera inte bara en stark rygg utan så mycket mer. Ett jävla slit som äntligen gav lite payback!
Detta ska självklart firas, hann inte med det idag! sen kommer det nya mål!!!

När jag inte har några fienden inom mig 
kan de som kommer på utsidan inte rå på mig! Skön känsla :)

Tack älskling för all pepp, alla bra pass och all vägvisning hur man ska leverera upp till min nya bästa kompis - chinsstången... Du är bäst :) 


fredag 20 juli 2012

Aj aj, haj haj

Fia slogs med vågor och helt plötsligt dök en fena upp och körde över henne.. Fenan tillhörde ingen haj men en surfbräda vars ägare inte hade full koll på styrningen... Så det blev 4 stygn mellan tårna, Chrisan fick hålla handen och torka tårar. Aj aj,inge mer surf för Fia som kämpar på med halt fot här nere nu.. Stackars :(

När hon inte får röra sig så mycket måste energin ut på annat sätt så i två dagar har hon underhållit mig med roliga kommentarer. Jag har garvat hysteriskt och folk tror nog inte vi är helt friska kanske :)
Bra för Fia att hon även tvingad snacka engelska med dom andra som bor här när jag är i vattnet! You are very duktig!!
<3
En dag kvar snart bara, surfet gick bra idag och jag är superglad!

onsdag 18 juli 2012

Hossegor, hurra!

Vi surfar, vi sover, vi pratar och vi skrattar.
Min och Fias första utlandsresa tillsammans. Älskade bästis, tack för att du finns <3

söndag 15 juli 2012

Those are the days...

S-E-M-E-S-T-E-R!!!!!!!

Började på bästa sätt med att Emil kom hem från Kroatien, en lovely middag med fina vännerna, vi hyrde kajaker och paddlade till en strand och åt middag igår, Freddie kom på snabbvisit, åt frukost nere vid ån idag, fick besök av mamma och Per en sväng innan de drog till Östhammar och jag och Emil åkte till Arlanda cable park så jag skulle få göra wakepremiär.
Hem ikväll och åt en supergod middag och avslutade med äppelpaj som min älskling bakade, och en film. Just ja, vi hade ett långt, givande samtal också :)
Vila? Vi?

Nu sitter jag på Skavsta och ska åka till Frankrike och surfa. En dröm blir sann och de senaste dagarna har varit magiska. Så fina människor jag har i mitt liv och vad härligt det är med sommar!


torsdag 12 juli 2012

Trött på regnet?


Testa den här cross-fit serien så är inte regnet ditt problem längre. Prova att inte vila mellan seten. Enbart kroppen som verktyg. Good luck!

”300″
25 reps Armhävningar
50 reps Utfallsgång
50 reps Upphopp
50 sek Dynamisk planka
25 reps Burpees

tisdag 10 juli 2012

Instagram

Nu kan ni följa min Emil på Instagram. Han lägger inte bara upp söta meddelanden till mig, men håll med om att det här var för fint för att inte dela :)
You light up my life! <3
Mamma, förstår du vilken fin kille jag har?

My life would suck without you

Emil har det lite för bra i Kroatien, men det är han värd och han sprider energi till mig :) saknar honom massor!!!

Här hemma är det rätt grått nu, men då hittar man på roliga saker som lyser upp. Nyss varit på middag på Lingon med träningstjejerna, vi körde spinning först. Igår var det bröllops fiesta på Skaris när Jocke (kollega) och Fredrika gifte sig. Magisk stämning, mexikanskt tema och strålande sol!
Mera måndagsbröllop säger jag!!!
Dock inte superpigg på jobbet idag :)

söndag 8 juli 2012

Life is better when you surf

För länge sen fick jag ett klistermärke med texten "LIFE IS BETTER WHEN YOU SURF" som jag satte på min resväska. Såhär ser det ut...

Sen gillar jag uttrycket "you can't stop the waves but you can learn how to surf" för så är det ju - vi kan inte värja oss från alla vågor i livet utan vi måste lära oss att de kommer och kunna rida på dom och även ta oss igenom dom stormiga ena :)

Jag har alltid älskat havet, det är min fristad, min energikälla, min kraft och min dröm. Det är spänning, fara, lugn, trygghet, skönhet, rörelse och mäktigt på samma gång och det ser olika ut överallt i världen, varje dag dygnet runt.
Jag har suttit i timmar och tittat ut över alla möjliga hav runt om i världen och jag får aldrig nog.
Sommaren 2006 bodde jag och Frida på Venice beach och vi rörde oss mellan skolan, stranden och Coldstone (världens godaste glassbar) i två månader. Jag har aldrig haft så sol- och sandslitet hår, så härligt solbränd hy och så många timmar vid havet på en och samma sommar.
Men jag lärde mig aldrig att surfa då. Jag var för feg och satt istället och kollade på när alla grymma badvakter och surfer dudes tog vågor och zick-zackade mellan pelarna under den svarta piren.
Jag har ångrat mig rejält att jag inte tog chansen just den sommaren. Men sen dess har jag tagit en del chanser men aldrig riktigt haft möjligheten att kunna prioritera surf eftersom jag flyttade hem till Sverige. Det har blivit mycket annan vattensport, men jag har aldrig släppt taget om drömmen att lära mig vågsurfa!



Så om en vecka ska jag genomföra ett av målen jag haft det här året - åka på en surfresa med Fia!

Jag är så tacksam för min friska & starka kropp som gör att jag kommer kunna kämpa i vågorna, tacksam också för att jag vågar mer idag än för 6år sen och för att jag har en kärlek till havet som gör så jag får uppleva en massa häftiga saker.

Brorsan på besök i Cali 2008. Då var det surf som gällde!

Det här brukade vara min "vardag" <3
Undra hur många timmar jag suttit i dom här tornen och läst, pratat, filosoferat och andats in havsluft :)

Om en vecka ska jag ta reda på om livet är bättre när man surfar.

torsdag 5 juli 2012

Hate to watch you leave, but love to see you walk..

Många soliga mornar nu äntligen och mest sol idag när Emil åkte till Kroatien. Kommer sakna våra pratstunder, skratt och ditt grymma pepp, härlig känsla ändå och tur att du kommer hem snart igen :)

Så galet kär i den här snyggingen...

Ny leksak

Nej, det är ingen pre-30årskris, det är bara det att jag alltid velat men inte riktigt vågat! Men nu så! Okej, det är inte jag på bilden..... ;)

4th of July!

Igår var det 4th of July och det firar jag alltid! USA har haft stor betydelse i mitt liv och jag älskar stars and stripes för att det får mig att tänka på en massa roliga minnen, glädjestunder med vänner och allt roligt med USA. Sen har dom ju världens snyggaste flagga som jag gärna klär mig i... Och örhängena som jag fick av Tessan för ett par år sen är så mycket Chris!

Dagen började med nationalsången för att komma i stämning på jobbet, haha lite mobbing får jag stå ut med :) sen blev jag bjuden på lunch av min underbara Emil som överraskade med att ta med mig till Skaris. Lunch vid vattnet med världens finaste kille = superglad Chris!
Dock ingen amerikansk lunch så det fick vi kompensera med en monsterglass till efterrätt. Påminde om Coldstone, favoritglassen i LA!

Efter jobbet var det mer firande i form av red-white-and-blue AW med mina älskade tjejkompisar. Lilla Magda var också med, hennes första AW :)
Tack tjejer för en härlig sommarkväll!