tisdag 31 maj 2011

Kick ass/off!

Som min vän Ann skrev;
"Lev som du vill och inte som du lärt dig"
Fast ibland kan det ju vara samma sak såklart och då har man kanske tur.
Valen jag måste göra äter ibland upp mig inifrån och gör mig tokig och på samma gång är det härligt att ha möjligheten att välja.
Snacka om att känslan av att ha bestämt sig för nåt man funderat på länge kan vara en av de bättre känslorna. Och ingen annan kan ju välja åt mig, även om man önskar det ibland.
 
Dom senaste tre månaderna har varit en känslomässig berg- och dalbana och hur spännande det än låter och hur mycket jag än älskar när det händer saker så slås man runt lite och det kräver all energi man bara klarar av att samla på sig. Tur jag ofta har energi så det räcker och blir över, alla känslor den här våren beror högst troligt på att jag: 
- Varit en vecka i LA & Las Vegas
- Saknat min familj mer än vanligt
- Fallit för någon och rest mig igen
- Tappat motivationen totalt på jobbet
- Sagt upp mig
- Stängt in mig
- Tänkt, tänkt och tänkt

Nu ska jag åka en vecka till Åre med Lottie och tänka lite till. Vi har en massa trådar att binda ihop och klura ut vad vi vill pyssla med framöver. 
Jag är säker på att vi kommer komma fram till nåt mycket bra. Vi ska helt enkelt ha en egen kick off den här veckan.
Eller KICK ASS som jag döper om det till för när vi inte jobbar ska vi springa upp för fjället och det kan knappast finnas nån bättre träning för asset. Vi värmde upp med en liten kulle i Örebro i lördags och igår var jag med på Actic crosscamp som dödade mina ben. Kombinationen träning/jobb är det bästa jag vet, nu kör vi!

måndag 16 maj 2011

Jag ska bara....

....komma på fötter igen innan jag fortsätter blogga!

Jag har haft noll inspiration och tappat det här med att skriva, jag funderar sönder saker och ting och jag är skittrött på mig själv just nu så skriva är väl det jag borde egentligen. Det har alltid varit min terapi, en billig sådan. Ena dagen vill jag flytta hem till Sundsvall, gömma mig, skaffa mig ett 9-17 jobb och köpa ett hus för mig själv och nöja mig med det. Det kanske är jag trots allt.
Men sen andra dagar vill jag kämpa för att hitta det jag är menad att syssla med, vända allt som känns förvirrat till något glasklart och meningsfullt. Utvecklas, sträva, nå mål, nya mål, lyckas, stanna i Uppsala eller iaf i närheten och skapa ett liv där min kreativitet kommer till utlopp och där den ena dagen inte är den andra lik. Och där dom flesta av mina fina vänner finns nära.

Huvudet upp och fötterna ner, inom kort är jag där och då hoppas jag ni fortsätter läsa.

Jag har massor att skriva om. Hur mycket som helst. I mitt lilla huvud finns det saker att berätta och kanske kan det få era tankar på nya banor, på ett bra sätt. Jag ska bara organisera kaoset lite och hitta tillbaka till nåt jag kan sätta ord på.

Kram till mig själv och till er!
Skam den som ger sig, det här stämmer ju faktiskt: