fredag 10 december 2010

Dumdag

Har haft en riktigt dålig dag idag men det blev bättre när Lottie fick mig på bra humör efter jobbet, jag fick äta middag och se hockey med Peran och sen när jag får avsluta med att Skypa med Frida på andra sidan pölen. Nästa vecka landar hon nyutexaminerad i Sverige för en liten stund och jag längtar såååååå tills vi ses även om det inte var så jätte längesen. Det är nåt speciellt med vår vänskap och det slår mig varje gång vi pratat med varann. Den föddes ju på ett flygplan för drygt 10år sen och har utvecklats i ett annat land än mellanmjölkens. Vi har haft varandra nära varje dag för att sen ha flera tusen mil mellan oss. 
Vi har delat samma dröm och vi trodde nog från början av drömmen att våra liv skulle bli lite mer som i den här videon....






Men sen insåg vi rätt snabbt att vi inte passar in i en collegeserie så vi skippade det och har gått våra egna vägar. Fast ibland har jag ju verkligen önskat att allt var som det ser ut i serierna, dvs så enkelt och oförstört att man måste iscensätta sina egna problem. Jag föreställer mig sällan hur saker ska bli eftersom det sällan blir som man tänkt sig, men skulle jag gissat för 10år sen skulle jag sagt att jag idag skulle sitta på ett jobb i Florida nånstans och haft en delfin som bästis...  :)
Det är ganska roligt för det betyder att jag förmodligen inte har en enda aning var jag kommer vara om 10år till. Skulle jag gissa skulle jag ju säga i ett fint hus vid havet nånstans i Sverige, men det får jag väl äta upp. Kommer kanske hamna i en lägenhet i centrala Stockholm. Båtägare är det enda jag svär på!

Häftig känsla ändå och noll panik. Är det nåt jag lärt mig så är det att följa hjärtat för annars blir det inte bra. Och när hjärtat inte klappar eller säger nåt så följer man helt enkelt dom här små håren på armarna. När dom står upp, då kör man :)

Men vad gör man om hjärtat och hjärnan inte kommer överens? Hjärtat kan bli rätt ego ibland, i allafall mitt.
Hjärnan borde ge hjärtat en karta som det kan gå efter... men det funkar ju inte riktigt så... och när min hjärna säger: "vem fan bryr sig?" så säger ju mitt hjärta ofta "du gör ju det, pucko!"

Jag beundrar Frida för att hon klarar vissa saker som jag inte skulle klara eller stå ut med. Nästa år kommer bli DITT år, jag känner det på mig :)

Nej nu måste jag sluta surra, har massa tankar jag inte får ner.... behöver sova för längesen. Godnatt!
Jag är glad att det är fredag imorgon för jag behöver två lugna dagar nu för att hinna ikapp med saker.
Och en viktig sak att ta reda på: VAR har jag lagt min tomteluva???? :)

1 kommentar:

Anonym sa...

Du är bäst!
Tacopaj!
Frida
p.s. Buckla eller brains. Hahahah lika roligt varje gång!