Veckan som var så långt fram kom så plötsligt

Dagarna går ju sanslöst fort. Jag vaknar och jag hinner knappt öppna ögonen förrän jag ska stänga dom igen känns det som. Nu är v.32 snart slut och det är min sista jobbvecka och den veckan som låg så långt fram när jag landade i Sverige i juni. Men jag tycker jag har tagit vara på tiden bra och hunnit med en massa skoj. Tur är väl det när man sitter inne hela dagarna. Måndagskvällen var ljuvligt varm och jag hann med en mysstund i stadsparken med My och Sara innan jobbet. Vi förflyttade oss till ån och satt där med glass och islatte innan det var dags för mig att jobba sista natten. Nätterna gick bra och mycket tack vare William's och mitt Dexter-maraton. Vi såg klart säsong ett plus två filmer på fyra nätter. Sista natten lekte vi också med min webcam där man kan förvränga bilder...ni som följt mig vet hur dessa bilder brukar se ut. Jag skrattade så sanslöst mycket och våra idéer skenade iväg än mer under nattens gång. Små barn roas lätt och det var verkligen kul. Och betalt fick vi dessutom =) Tisdag eftermiddag tog jag tåget till Stockholm och mötte upp Andrea och Johanna på Zenit. Helt klart det fräschaste gymmet jag varit på i Sverige. Tänk om man ändå fick chans att träna där! Suck att man ska behöva bo i Sthlm för att få göra det... Ett träningspass blandat med lyft och snack var precis vad jag behövde för att väcka min kropp efter nattjobb. Efter det tog jag och Johanna en skön promenad hem till henne och Lars på söder. Jag blev förälskad i Stockholm. Solen sken, fullt av folk ute, båtar i hamn, grönt och fint överallt och jag bara kände att Sverige är som vackrast på sommaren! Helt otroligt vilken vacker stad Stockholm är. (På onsdagen trängdes jag på stan och då övergick min stads-förälskelse i en lite sådär "det var nog inte helt rätt ändå"-känsla...). Vi lagade en god laxmiddag tillsammans med Lars och jag fick inspektera deras nya 2a som var helt otroligt fin. Så blev jag sådär alldeles varm i kroppen av konstaterandet att samboskap är det bästa. Aldrig ensam, aldrig tråkigt, aldrig utan blickar. Vill ha! Vi surrade, drack vin och tittade på bilder från deras alla resor. Vaknade tidigt på onsdagen, åt frukost och åkte in till T-centralen där vi sa hejdå. Sambosarna drog hem till Oskarshamn och jag ut på stan med Mathilda, världens gladaste tjej som jag jobbade med på Träningsverket för länge sedan. Vi ses sällan och hon är en sån frisk fläkt att det räcker ända tills nästa gång vi ses. Vi sprang gatlopp och bläddrade galjar i alla affärer som skyltade med REA. Fyndade en hel del och hade riktigt kul. Bästa köpet var nog Mathildas tunika från H&M som vi inte först kunde avgöra om den hörde hemma i Lilla Huset på Prärien eller i sängkammaren. Skitsamma, hon var superfin i den och slog till! Jag hittade äntligen shorts som jag letat hela sommaren. Även två handväskor som känns som riktiga fynd och kommer bli perfekta i Los Angeles i höst. Love! På kvällen var jag tyvärr tvungen att sticka hem till Uppsala för att jobba några timmar. Det var så otroligt hett att jag trodde jag skulle svimma av på tåget. SJ vet inte hur AC stavas! Idag har jag jobbat hela dagen och sedan haft Team-middag med jobbet. Vi skulle tacka av David och Marie som slutar men det blev även lite avsked för mig och Erik som fick varsitt par Nordea-solisar. Säljes till högstbjudande, de är silverfärgade och har bara en liten Nordea-logga. Någon? =) Hamnade på Åkanten en stund med Lovisa, William, Fredrik, Pablo, David och Magdalena. Det är ju så varmt ute så man får passa på. Cyklade dock hem innan de andra för att hinna städa lite. Imorgon är det jobb, simma, packa och sen lite fest med div tjejkompisar. Kul! På lördag drar jag upp till Sunkan och träffar släkt, vänner och mitt komplicerade förhållande. Nu måste jag stupa i säng annars kommer ni inte få höra en pigg Chris på 020-numret imorrn! Natti! Bilder kommer sen!