Idag var jag riktigt trött efter jobbet, fullt upp hela dagen och jag ville bara hem och däcka. Men jag städade toaletten här hemma och åt sen middag med mamma och Per....
Sen hade jag och pappa bestämt oss för att paddla kajak... och jag ville verkligen men kroppen sa "jobbigt!!!"
Man ska inte lyssna på kroppen, som andra säger att man ska. Man ska säga TILL kroppen vad den ska göra. Då lyder den!
Jag, Freddie & Alex drog ut till Alnö och jag hämtade upp Mary och Kalle som också hängde med ut på sjön. Jag började med kajaken, pappa instruerade hur en nybörjare ska göra för att inte välta :) Det var riktigt kul och jag NJÖT av att paddla i lugna vattnet med solen i ansiktet.
Sen hoppas jag på båten med dom andra och det var dags för Kalle att åka wake i sin snygga 80-tals dräkt! Bilder kommer! Här ligger han och väntar på fart....
sen var det Mary's premiärtur och är det nåt jag älskar så är det att se lyckan i ansiktet på någon som lyckas med nåt efter att inte ha gett upp!
Mary fick kämpa 7-8 gånger innan hon tog sig upp på brädan och hennes leende var större än solen när hon gjorde det! Wake kan alla klara av, det gäller bara att vara envis och ge sig fan på att komma upp. Båten gör jobbet och det är faktiskt inte så tungt för kroppen att resa sig upp... det jobbiga kommer sen när man ska stå där och trixa :)
Jag åkte sista åket och det var precis när solen gick ner... himlen var brandgul och havet som en spegel. Jag kände bara två saker inom mig: LYCKA och MAGI!
Och kärlek till mina fina vänner som delade den här solnedgången på havet med mig :)
Jag älskar det här!
Nu kommer man sova som en stock, fler bilder kommer inom kort!
Den här kvällen ska jag ta fram ur mitt minne i vinter när det är kallt och jävligt i detta landet!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar